Här är de flesta av oss församlade. Bilden tagen sommaren 2004.

Rickarums Bya Teater är en ideell förening som nu är inne på sitt trettonde verksamhets år. Vår första uppsättning var "101 år med mor Bengta" som handlade om vår initiativtagare Barbro Pergårds mormor och hennes liv från 1871 till 1972. 

Vi spelade föreställningen på den nedlagda gården Jonasgården mitt i Rickarums by. Vi hade en stor läktare med plats för 250 personer och skulle spela tre föreställningar, antalet skådespelare var nästan 70 personer. Vi hade stora förhoppningar som också infriades, med i stort sett full läktare. Hade det inte varit så hade nog inte gruppen levt vidare.

Även vårt namn har förändrats under tiden. I början var vi ingen förening utan bara en sammanslutning och kallade oss Zirkusteatern Pergård &CO, men när planerna på att starta en förening började ta form så kom också diskussionerna om ett nytt namn. Till slut enades vi om Rickarums Bya  Teater och det har vi behållt även om vi numera håller till i Djurröd.

Efter fem år och fyra stora uppsättningar på Jonasgården letade vi efter en mer varaktig lokal och plats för föreningen. Genom åren hade vi lyckats samla på oss en rejäl samling av kostymer och rekvisita som inte mådde bra den förvaring vi hade. 

Deltidsförskolan i Djurröd hade flyttat sin verksamhet till Träne och Rickarums skola, så lokalerna i Djurröd stod tomma. Vi hade hyrt in oss några gånger när vi anordnade Julmarknaden och visste att lokalerna skulle passa oss. Så vi började uppvakta politikerna i kommunen försöka komma till lokalerna. Tills slut lyckades det och 1:a januari 1999 flyttade vi in.

De första två åren spelade vi utomhus i den stora trädgården, men med tiden kom en dröm om att spela inomhus och med ljussättning, bl a eftersom våran tekniker Jens Thiman jobbade med teaterljus på andra teatrar.

Vi påbörjade ett samtal med vår närmaste granne Henry Svensson med familj, som på sin gård hade en loge som nästan inte användes. Familjen Svensson tyckte att det var en bra idé och arbetet tog sin början. Ett cementgolv gjöts på jordgolvet och en scen byggdes upp efter Jens ritningar. Till publikplatserna tog vi hjälp utav läktaren som vi använt redan från starten i Rickarum och där kunde vi placera hälften av publiken. Framför läktaren placerade vi stolsrader för ytterliggare 55 personer. Sammanlagt kunde vi nu ta in ca. 110 personer.

Första uppsättningen blev "Det hände i Harastorp", en mordhistoria som utspelade sig under andra halvan av 1800-talet. Flytten inomhus var ett lyckat tilltag och efter en trög start så hade vi snart sålt slut på biljetterna. 

Vi har fortsatt vår verksamhet på samma sätt under de följande åren och publiken fortsätter att strömma till. Många har det som en årlig utflykt att besöka Rickarums Bya Teater och vi är glada och tacksamma för att ni återkommer.

Kapitel 2

Under 6 år spelade vi olika uppsättningar i teaterlogen och för varje år ökade publiken och vi var tvungna att säga nej till allt fler personer för biljetterna tog helt enkelt slut.
 
Sommaren 2005 påbörjades ett samtal om hur vi skulle kunna spela för fler besökare. Att utöka antalet föreställningar var egentligen inget alternativ eftersom det är en ideell verksamhet och våra medlemmar redan la ner väldigt mycket fritid.

Henry Svensson, ägare till logen föreslog att man kunde bygga ut logen mot paddocken och efter vidare diskussioner påbörjades planering, ritades ritningar m.m. tills det slutgiltiga beslutet togs.

Under hösten påbörjades arbetet och innan vintern kom var både väggar och tak på plats. Hela den nya delen var tänkt att nyttjas till scen medans den äldre delen nyttjas till fullo som publikplatser.

Under våren byggdes nya scengolvet upp. 10 meter bred och 6 meter djup. Helt nya möjligheter för teknik och scenografi och dessutom bättre plats bakom kulisserna.

Även för publiken blev det mycket bättre, lättare översikt över platserna, fast läktare längst bak i lokalen som är mycket lättare att ta sig upp i eftersom den är uppbyggd i endast 4 normala trappsteg. Eftersom scengolvsnivån gjordes högre behövdes det inte lika stor lutning på läktaren. Också lättare att ta in rullstolar och placera bland de vanliga stolarna. Brandinspektionen gick som planerat och vi fick tillstånd för 190 besökare.

I slutet av juni var det premiär för den nya lokalen och en ny uppsättning "Männens krig är kvinnors väntan" och det kändes som ett stort lyft och en mer professionell teaterlokal.  Och inte minst behövde vi inte säga att biljetterna var slut till någon besökare.

Under tidigare år har vi också gjort många förbättringar i våra lokaler i gamla förskolan. Garderoben blev för liten liksom kontoret och köket var slitet.

Vinden var stor men helt oinredd och med en dålig stege upp. Vi fick tillstånd av kommunen som äger huset att inreda vinden så att vi nu har en rejäl (men ändå full) garderob till de 1000-tals plagg, skor och hattar som har kommit till genom åren. Kontoret kunde flytta in i den gamla garderoben och köket rustades upp med fler skåp och ny spis.

Under våra spelveckor har vi över 3000 besökare och det ställer krav på lokaler och infrastruktur och vi känner att vi nu har den struktur vi behöver även om det alltid kan förbättras och utvecklas. Men alla förbättringar är helt och hållet våra besökares förtjänst, utan er skulle vi inte ens existera!

Tack!

/Styrelsen